Jag skulle ljuga om jag säger att allt är bra idag. Visst är det tungt att se Tanjas saker ligga framme och inte ha henne här. Men trots detta så tvingas livet fortsätta. Jag har 6 andra hundar, 3 hästar och min älskade son att ta hand om. Dom vill inte att jag bara gräver ner mig. Dom vill ha sin älskade matte/mamma som är med dom. Så jag har gråtit ut igår och känner idag att nu tar vi sakta men säkert nya tag.
Idag snöar det ute, vilket är grymt mysigt. Ska försöka hinna motionera hästarna idag också då Max sover lunch. Blir nog bara att longera/tömköra dom idag på ridbanan. Jag vet inte om jag vågar rida efter att föll igår. Ska kanske vänta någon dag så jag inte gör mig mer illa. Har ju inte ont i höften nu. Men den är ju svag sen smällen igår.