Jag har nu försökt få tag i mamma i närmare 3 timmar utan att någon svara. Visst fan blir man orolig då hon inte svara på så lång tid! Speciellt då jag vet att hon är hemma och ledig idag från jobbet. Hon har till och med en mobil som man kan gå och parkera samtalet man håller på med och svara på den som ringer. Men ja tydligen påstår hon att det går inte alls på henne mobil. Fast jag vet att det gör de då jag har haft en lika mobil. Jaja lyckades nyss få tag i henne och jag blir bara sur. Hur kul är det att gå runt och vara rädd att något hänt och vara orolig? Jag har ju som bättre för mig en att göra det.

Jag nattade nyss Max så han får sova sin lunch och jag ska strax gå ut i stallet. Hade tänkt longera hästarna. Så då får dom i alla fall komma ut en liten stund och röra på sig. Vilket jag inte tror dom klagar på. Men man vet ju aldrig. Dom kanske tycker det är jätte jobbigt att måsta motionera lite. Haha. Fast det tror jag inte då dom alltid ser så glada ut då man kommer.

Spike (schäferhannen) har då lyckas sträcka sig eller något i bakbenet då han haltar lite lätt. Så jag hoppas det snart går över. Vill inte ha sjuka djur. Lider så mycket med dom då.