Jag har senaste tiden varit så sjukt orolig inför att det kanske är något fel på bebisen. Så idag valde jag att höra av mig till Norrlandskliniken och bokat en tid om att få göra kub testet. Vet att svaret kan bli konstigt där men då får det vara så. Bättre att få veta än att gå och vara orolig. Ska ner till Umeå på måndag den 4 oktober och ta blodprov och sen torsdagen den 21 oktober ska man ner igen och göra ultraljudet. Så nu håller man tummarna att bebis är lika frisk som mina 3 andra barn. Känner mig mer lugn nu efter detta då det känns som att snart får jag veta hur allt ser ut, vilket är skönt.

I övrigt mår jag väl ändå ganska bra. Jag har fortfarande täpt näsa som kommer till och från och mitt illamående är ibland helt borta och vissa dagar sjukt jobbigt. Men så är det ju att vara gravid.

Jag fick igår veta av två tjejer på Instagram att dom fått mängder med meddelanden och kommentarer där folk påstår att man får både missfall och blir steril av coronavaccinet. Alltså detta gör mig både ledsen och illamående. För hur kan man ens hoppa på en kvinna som just fått missfall och kasta upp i hennes ansikte att hon dödade sitt barn pga vaccinet och där av fick hon missfall. Hur kan man ens göra det?
Jag har pratat runt med 3 olika personer var av 2 av dom är barnmorskor och 1 är sjuksköterska. Alla dom båda säger att vaccinet är det ända som kan rädda barnet i magen från att födas med corona och skulle jag som mamma få corona så kan barnet få stora hjärnskador, födas för tidigt och kämpa med att överleva ochsjälv får man som mamma inte ens vara på sjukhuset om barnet föds sjuk. Så vem vill lämna sitt barn där och sitta hemma? Jag känner att hela graviditeten är rysk roulette oavsett om det är coronapandemi eller inte, men att medvetet välja att spela det hemska rouletten och mer eller mindre bara vänta tills något händer är ju hemskt. Vill vi barnen så illa?
Många där ute kämpar med att gå igenom missfall och ofrivillig barnlöshet och att den sen sitter personer som inte vet vad dom pratar om och sprider ut skit får mig att må illa. Jag tycker att ALLA som kan ska vaccinera sig. För ni kommer att ångra er då ni blir sjuka och något händer. Så prata med en läkare eller barnmorskan om detta med att vaccinera er. Dom vill erat bästa och undvik att lyssna på allt som sprids på internet.

Jag hade tänkt att rida på dagen då det var ljust och fint väder. Men hade inte ork att göra det pga huvudvärk så jag valde att ta ett litet pass med Troy ikväll på ridbanan. Blev bara barbacka och skritt, men det gör inget då jag anser att all nation är ju ändå bättre än att dom ska stå i hagen. Får helt enkelt ta ett längre och hårdare pass i morgon medan det är ljust ute. Det jobbiga är nu känns det att hösten verkligen är här då det är märkt och ruggigt ute på kvällarna. Nu kan man tända ljus och njuta av att huset blir mörkt på kvällarna men samtidigt så saknar man sommarnätter där man kan vara ute hela natten och det ändå är ljust. Jag tycker dock denna tiden är lite jobbig då jag fryser typ jämt och hur man än klär sig så känns det som om man blir kall. Ibland vaknar jag på nätterna och fryser också fast sovrummet är varmt. Men det känns som om man vant sig lite då väl snön kommer och det är ju ändå skönt. Lite jobbigt att annars gå runt och frysa från september till maj. Är ju några månader och man kan ju inte bara ligga i sängen under täcket i så många månader och vänta på värmen igen fast man gärna gjort det ibland. Men jag älskar snön och dom mysiga dagarna med barnen ute i pulkabacken. Fast jag hoppas att det är minst 1 månad bort innan snön kommer. =)

Hoppas ni alla haft en bra dag.

Idag känns det som om illamåendet har lättat eller kan det bara vara att man lärt sig leva med det och att kroppen accepterat det konstanta illamåendet? Ja jag vet då inte. Men känns i alla fall lite bättre och det är ju skönt. Jag har ändå mest idag legat på soffan då jag haft ont i nacken och vill inte trigga migränen då jag under graviditeten inte får äta min medicin och typ det ända som funkar förutom morfin som jag fick äta då jag var gravid med Milla och åkte in akut efter 3 veckor med migrän. Men det är ända gången jag också ätit morfin och vill helst undvika alla läkemedel då man är gravid. Jag får helt enkelt lyssna på min kropp och ta dagen som den kommer för att göra det bästa av den. Jag upplever att jag inte behöver sova lika mycket och ofta heller, vilket är lite skönt speciellt så känner jag mig piggare på kvällar och inte så dödstrött som jag varit tidigare. Så kanske har det vänt eller så är det bara tillfälligt?!

Jag vet inte när jag sist inte hade en dag där jag inte var illamående. Jag är det just nu all vaken tid och har varit det sen mitten av augusti då jag även fick veta i samma vecka att jag var gravid. Jag hade det ev på känn då jag haft så otroligt sug på vissa saker och rent ett begär på att få äta eller dricka det. Men visst är det lite drygt att man ska må illa hela tiden. Jag mår även illa då jag äter och det spelar ingen roll om det så är att jag äter och dricker var tredje timme, för jag mår ändå illa. Jag har tack och lov inte spytt ännu så som jag gjort dom 3 tidigare gångerna jag varit gravid. Men det tar ändå på kroppen att ständigt må illa och det gör att min kropp längtar tills man kan lägga sig och sova en stund för då just för stunden då jag sluter ögonen och kroppen somnar så lägger sig illamåendet. Just då får min kropp helt vila från allt och det känns skönt. Jag pratade med min barnmorska om detta och vet att jag får träffa en läkare om allt blir för jobbigt så fixas det då tabletter till mig. Men jag känner än så länge att jag kan leva med detta. Jag har ju ändå haft tur och sluppit halsbränna, migrän och urinvägsinfektion som jag ständigt kämpat med dom andra gångerna. Så inte illamående kan man då leva med om man tänker efter. Samt att denna gång kan jag inte säga vad det är för kön på fostret. Det har jag alltid tidigare kunnat göra väldigt tidigt, så det kanske kommer snart även denna gång. Vissa dagar har jag precis som förut tvingas ställa in alla planer för dagen och enbart ligga på soffan eller sängen och vila hela dagen, medan andra dagar har jag kunnat vara fullt aktiv som vanligt med ett måste och det är att lägga mig en stund vid lunch och sova lite för att samla energi. Värst med energin är på morgonen och fram till lunchen för då är jag som svag och seg, men sen efter klockan 13 då blir man piggare och kan göra mer saker igen. Jag har som accepterat att lyssna på min kropp och ta dagen som den kommer och inte planera allt för mycket för det skapar bara stress och ångest om man inte hinner eller kan fixa allt man måste göra. Det kanske låter lite konstigt att leva för dagen, men så är det lite då man är gravid. Ena dagen kan man städa huset och vara fullt aktiv och andra dagen orkar man inget pga alla hormoner som far runt i kroppen. Jag är i alla fall glad att min man hjälper mig med allt jag inte hinner och har jag en sämre dag så klagar han inte. Han accepterar och vet varför jag mår som jag mår och han vet även att detta kommer bli bättre snart igen. Tiden går ju ändå fort och det är ju skönt. Men alla som är gravid vet ju att dom sista 10 veckorna alltid går långsammast och det känns som om tiden står stilla och att man aldrig kommer att föda.

Jag är ovanligt lugn inför den 21, så det känns både bra och dåligt. Jag är rädd att något verkligen ska vara fel då jag har svårt att ta till mig denna graviditet och jag känner mig mer avstängd mot den än att glädjas. Så jag hoppas verkligen att jag om 2 veckor kan få svar om allt ser bra ut och sen att jag kan börja se framemot allt efter det. För jag hoppas ju som sagt att allt ser bra ut även om jag självklart har diskuterat med min man och bollat mina känslor om vad som händer om allt går fel. Men jag hoppas ju ändå att allt ska bli bra. Jag vill ju ha fler barn och jag har ju själv valt detta så jag är ju självklart glad över att man är gravid och faktiskt nu snart är i vecka 13 (12+0) på onsdag. Så tiden springer ju iväg och det är kul.

Idag blev det att leta fram den största kaffekopp man äger och hoppas att med hjälp av att dricka upp den så kommer kroppen att vakna till liv. Vaknade upp yr och kände att blodsockerfallet låg där och bara väntade på att få bryta ut. Jag hatar att vakna så och kroppen gör allt för att inte bli knäsvag och svimma. Så det resulterar med att man kallsvettas och skakar. Men sen lyckades jag få i mig kaffe och fast min mage vill spy av det så känns det lite bättre med kaffe än att man ska hälla i sig Coca-Cola eller annan socker eller koffein dryck så som typ energidryck för jag tycker att det hjälper men det är ju snabba energier och hjälper bara för stunden och inte i långa loppet. Så jag försöker få i mig kaffe istället då det inte innehåller lika mycket socker och skit. Ja jag vet att ska man vara petig så är inget av dom riktigt bra. Men det skiter jag i för stunden. Som mamma till 3 barn måste man vakna till liv på morgonen då dom ska till skolan och kunna ta sig iväg. Ibland önskar man att man kunde vakna lika full av energi som dom gör varje morgon. Så jag hade ju hoppats att dom kunde dela med sig av deras knep att vakna så pigga. Skulle jag sova 11 timmar som dom gör varje natt skulle jag ha migrän och inte alls vakna sådär pigg så måste vara att dom tagit energin från vi föräldrar och där av blir vi tröttare och dom piggare. Kan ju inte vara annat. Eller? Haha.

Jag ska nu ut med hundarna och sen då min man vaknar blir det idag att fara ut med hästarna till skogen så dom får komma ut och röra på sig.

Jag hoppas att ni alla har en bra fredag och att eran helg kommer att bli bra oavsett om ni jobbar eller är lediga.

Idag är den en grå och trist dag i vädret som gör att man mer eller mindre bara vill ligga på soffan och se på film. Det har jag och Milla även gjort. Det regnar till och från så man är som inte sugen att göra något och jag blir så seg i skallen av detta väder. Men det är viktigt att ha dagar då man är mindre aktiv på för att kroppen behöver det och jag brukar lyssna på min kropp och planera dagen utefter man mår. Så man tar som en dag i taget och planerar inte ett fast schema hela veckan hur allt ska göras och skötas. Det ger mig bara ångest om man sen vaknar på morgonen och känner att detta är en sämre dag och att man inte kommer att hinna göra det som måste göras. Fick smärta i mitt skadade knä igen igår så idag är det en lugn dag. Så då är det skönt att inte ha en lång lista med massor av saker som måste göras innan dagen är slut. Nu har man som det mest i skallen och kan ändå koppla bort det för stunden. Dock hade jag redan gjort bort mycket igår så denna dag hade jag inte planerat annat på än att lämna och hämta barnen på skolan och ta mig ut med hundarna, samt mocka ligghallen. Men det kommer jag ändå kunna fixa idag fast man är seg i kroppen.

Hoppas ni alla andra har en bra dag idag =)