Idag var man inne på travet i skellefteå på stora spelhallen där det var klädbytardag. Det brukar vara där och i Drängsmarks Byahus, men det var ett tag sen jag var på travet och handlade kläder då det var där. Har ju dels varit inställt pga pandemin och sen har det alltid varit då jag inte kunnat åka, men idag lyckades man fara och det var ju bra det då Milla behöver en helt ny uppsättning kläder då allt i hennes garderob börjar bli för smått. Barnen växer som ogräs och man hinner inte med i svängarna. Haha. Jag var ju till det i Drängsmark då det var i februari/mars någon gång (minns inte exakt) men då behövde Max nya kläder då han vuxit ut allt. Så nu har Max nya kläder och sen fick Milian allt Max vuxit ut (var en helt ny uppsättning även för honom) då även han vuxit ut sitt och så idag fick då Milla kläder. Men jag hittade även kläder till både Max och Milian, tänkte att man ändå kan kolla om mer till dem då man ändå är på plats. Så nu ska då barnen klara sig ett tag med kläder. Jag tycker det är både ekonomiskt och klimatsmart att köpa begagnat och nu menar jag inte så att jag alltid köper så det ser ut som om mina barn går i slitna kläder, mycket på dessa ställen är väldigt fina och har många år kvar att användas. Samt att jag köper ju även nytt till barnen också ibland. Men det smartaste är ju att köpa bättre begagnat för då värnar man ju ändå lite om miljön. Nu vet jag ju att det kanske kommer en dag då barnen vägrar ha dessa kläder som är begagnade, men fram tills dess så njuter jag av att kunna köpa fina kläder till betydligt billigare peng än om man skulle köpa allt nytt. 

Hur gör ni då ni köper kläder? Köper ni alltid nytt eller köper ni begagnat? 

Jag har nästan all inredning i mitt hus begagnat och det vi köpt nytt är soffan, några gaderober och så köket då vi beställde det på IKEA och satte in helt nytt. Allt annat hemma är köpt begagnat och det gör mig inget så länge sakerna ser bra ut och funkar så som man vill. Jag köper ju också mycket begagnat då jag köper saker till hästarna då hästutrustning annars är svindyr att gå och köpa nytt. Så i den mån det går köper jag begagnat och det blir ju bättre för mig då man inte har något jobb med hög inkomst. 

Nästa helg är det loppis i Luleå på Arcushallen så då får man se om man ska dit. Jag är dock lite osäker om man ska dit med tanke på att det är så mycket folk där och det är så lätt att man kan bli sjuk och då menar jag inte bara corona, utan det går ju både flunsan och annat skit ute nu. SÅ man får se hur man gör. =)

Nu ska man ut med hundar en stund och sen blir det att motionera hästarna. Men funderar om att skita i hästarna idag och bara ge dem mat och ta hand om dem och så drar man iväg på en lång promenad med hundarna istället. Hm, svårt val så man får se hur man gör eller så släpar man med sin man så man kan ta alla djuren samtidigt. Haha. 

Förra veckan var det sol och fint väder. Nu är det snöblandat regn om vartannat och man är inte alls sugen att gå ut. Vaknade igår till 15 cm snö och vaknade idag till spöregn! Askul!! Hästarna sover inne nu under nätterna så vädret inte är bra och fast man har skydd för ingången till ligghallen så piskar vinden ändå in snö och regn där så allt blir fuktigt även där inne. Så jag bestämde att hästarna får skippa att vara ute och komma in i värmen och torka upp under nätterna. Jag hoppas att vädret blir bättre igen då det inte alls är kul att bli blöt och kall direkt man går ut och varken hundarna eller hästarna tycker att detta väder är så bra.
Nu sitter man i soffan och myser med minstingen efter att man mockat stallet och fixat allt mat och allt klart till ikväll så nu ska man bara ut en promenad med hundarna och sen har man som gjort dagens sysslor och kan ta det lugnt resten av dagen.

En av de värsta sakerna jag vet är att säga nej till folk, för jag vill inte göra de besvikna. Jag går och funderar sen om jag hade kunnat göra på ett annat sätt för att slippa göra denna personen ev besviken. Jag vet ju inte ens om personen blir eller blev besviken på mitt svar, men det är ändå tungt att säga nej. Jag har alltid varit så och det är jobbigt ibland och man säger kanske inte nej fast man skulle ha gjort det och så hamnar man i situationer man inte riktigt hade tänkt sig. Så blir allt sådär pinsamt och påtvingat. Har ni också svårt att säga nej ibland och känner att ni gör andra besvikna?


_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Jag har för övrigt upptäckt att bilderna jag laddar upp här blir gigantiska då man kollar via mobilen på bloggen, så vill ni se bilderna i sin helhet så klicka på rutan högst upp på bloggen där det står att ni vill se bloggen i webbformat. För då kommer alla bilder bli stora och fina.

Minns ni att jag i mitt inlägg den 28/3 sa att jag hade hittat en sak på blocket som jag bara kände att denna vill jag köpa? Jag kom på nu att jag lovade ju er att berätta vad det var jag hittat. Så här är den i alla fall..

Det är en Maine Coon på snart 16 veckor. Så han är bara en bebis. Jag har så länge varit sugen att ha en ny katt efter att min älskade katt somna in hösten 2017 pga ålder. Så nu slog jag till då jag hittade denna snygging. Han heter Kiro och jag tror att han kommer bli sjukt fin då han blir stor. Jag var först lite rädd att det inte skulle funka med han och hundarna. Men det funkar ändå bra och de är skönt. Han är hur fin som helst och mysig med oss i familjen.

Nu kan man väl som säga att våren är här (eller ja inte om man idag kollar ut från fönstret då det idag är snöblandat regn som dansar runt ner mot marken) men hela veckan har det varit sol och varmt ute. Man har till och med haft dåligt samvete för att man legat inne på soffan en stund. Jag har haft fullt upp med barnen och djuren hela veckan då min man jobbar dagtid denna vecka och det är lite kaos då med att rodda allt själv och få barnen till skola, kompisar som vill leka och så är det läxa, middag och alla djuren som också behöver sitt. Jag har ändå försökt att njuta så gott jag kan av detta väder och har försökt att slå ihop så man kan ta med hundarna då man ska hämta barnen från skolan så man har då gått lite tidigare och kunnat gå en längre runda med hundarna och på vägen hem hämtat upp barnen. Så det har underlättat då man sen kunnat vara i stallet då min man kommit hem. Men jag har även 2 dagar dragit med min man ut på en promenad då han då slutat lite tidigare så man har kunnat gå före middag. Idag har dock varit en lung dag för oss alla då jag inte riktigt mått så bra. Det är något med mig men kan inte sätta fingret på vad det är, jag har en liten ångestklump i magen och kan känna lite nu och då att tårarna bränner lite bakom ögonlocken utan att jag har någon som helst annledning till detta. Jag känner mig varken ledsen eller har tankar som gör att man blir nerstämd. Men ändå är det något där som gnager och jag vet inte vad det är. Vilket är sjukt jobbigt! Men kan också vara att jag har lite lite ont i handleden och knäet igen. Så jag misstänker att det är smärtan (som jag inte känner av, men min kropp gör ju ändå det) som spökar i min kropp och gör att min kropp inte riktigt är på topp. Jag har så hög smärttröskel att oftast så blir det så att min kropp visar att något inte är rätt innan jag själv ens märker av smärtan. Så där av har jag idag tagit en lugnare dag och lyssnar mer på min kropp för ingen kommer att tacka mig den dagen man ångar på och når det berömda väggen av utbrändhet. Jag har i alla fall städat lite hemma då det lätt blir kaos då man är 6 st i familjen och både hundar och en katt som stökar ner och gör kaos. Jag har bara 3 barn hemma idag då Milian drog iväg till kompis och ska hämtas där om ca en timme. Sen så ligger Matheus och sover och jag tänker inte riktigt väcka honom förrän han själv vaknar. Han fick vaccinet i torsdags och har sen dess varit lite missnöjd och grinig. Så nu då han somnat så valde jag att låta honom sova. Han har dock sovit sen 12.30 så jag hoppas han snart vaknar så han också kan sova inatt. 

Nu blir det att gå ut en stund med hundarna och sen är det middag. Hoppas ni alla andra har en bra lördag =)

Idag blir våran älskade minsting här hemma hela 1 år. Det är idag 365 dagar sen han kom till oss och har sen dess förkylt våra dagar precis som hans syskon också gör. JAg är så glad att säga att man är mamma till 4 underbara barn. Alla är så olika i deras personlighet, men ändå så underbart lika. Jag är så stolt över dem alla. Vi hade kalas förra helgen för både Milian som fyllde 8 år och Matheus som skulle fylla 1 år. Men det är lättare att slå ihop kalaset så slipper släkten komma så många gånger. Jag tycker att tiden gått så fort och jag har svårt att förstå att min lilla Matheus nu redan är 1 år. Det känns verkligen inte som om han kan vara så stor. Samtidigt så känns det som om han alltid funnits här med oss. 

Stort grattis min älskade Matheus på din första födelsedag.