Alla inlägg under november 2016

Av Fru Lundgren - 30 november 2016 20:37

Jo jag glömde ju skriva att jag blivit faster idag. Min bror och sambo fick en liten söt dotter idag. Men då Max är sjuk så har jag inte fått träffa dom och jag vågar inte heller då jag är rädd att Max ska smitta henne.

Av Fru Lundgren - 30 november 2016 20:27

Ja här är det sjukstuga, då max har fått blåsor i hela munnen och har jätte svårt att ens svälja sitt egna spott. Jag tycker så grymt synd om han och vi ska in till vårdcentralen i morgon och dom ska få kolla upp vad det kan vara med han. Jag hoppas att han snart är frisk då det verkligen inte är kul att se han såhär. Han ville inte äta idag, men har fått i han lite isglass och det gjorde att halsen och munnen blev bättre. Så nu ikväll har han ätit lite mat, men det var inte mycket. Jag valde sedan att kasta dom i badet och det gillade dom verkligen, fast jag kan ju säga som så att hela badrummet just nu är helt blött och jag måste skura hela... Men ja barnen är ju glada och nöjda så då får jag vara nöjd med det. =)

Jag har även plockat hundskit från gården, så nu är det fint där ett tag till. Typ tills dom går ut nästa gång. Haha. Har även låtit hundarna fått körad lite sök idag på gården och det är perfekt då det blev mörkt så dom måste använda mer nos.

Nej nu ska jag se bonde söker fru och sen väntar stallet. =)

Av Fru Lundgren - 29 november 2016 23:59

Efter en dag där det varit fullt upp sen jag steg upp så säger jag nu god natt och lägger mig i sängen.

Mannen, barnen och djuren sover redan gott. Så jag hoppas kunna göra det jag med.

Har bland annat idag varit hos min bror och hjälpt han att tömma huset på saker då han på torsdag säljer sin bondgård. Tråkigt, men inget man kan göra något åt. Det går inte att leva som bonde idag och har han hittat jobb på annat håll. Så då blir det som det blir. Max är mest ledsen över detta och han fattar ju inte varför morbror inte kan bo kvar. Max minns ju då ladugården var full med djur och hur han brukade hjälpa till med det. Men nu är det inte kvar någon sådant. :(

Av Fru Lundgren - 29 november 2016 15:12

Nu känns det verkligen att vi gått mot mörkare tider då det idag var som mörkt hela dagen ochans ingen sol tirrade fram. Men som sagt så går vi ju ,otroligt ljusare tider och det känns skönt att det snart är 2017 och jag hoppas det året blir så mycket bättre än vad detta år har varit. De har varit tufft men jag är så glad att jag klarade alla prövningar ochans kan kolla tillbaka på året och ändå minnas hur mycket glädje året har gett mig.

Nu igår den 28/11 så firade jag och min man hela 8 år tillsammans och det känns så grymt kul att han är vid min sida. Vi båda vet vart vi har varandra och vi vet varandras svaga och starka sidor, vilket är så grymt skönt.

Vi har förresten handlat nästan alla julklappar klart för i år och det känns skönt. Fattas nångra men det går fort att fixa. Funderar vad jag ska ge min man i julklapp då han är så svårt att hitta något till. Men något borde jag hitta i alla fall.

Nej nu ska man ut och ge hästarna mat ochans sen kolla vad det blir det blir för middag idag. Vi ska även fara till min bror och hjälpa till att tömma hans hus då han sålt det och byter ägare nu den 1 december.

Av Fru Lundgren - 26 november 2016 11:29

Idag är jag verkligen trött. Kunde inte somna igår och var vaken till närmare kl 03 innan min kropp tillslut gav med sig och jag somnade, men vaknade till några gånger inatt också så det var inte alls en trevlig natt. Sen då man steg upp vid 9 tiden så jag känner mig seg idag och jag längtar redan tills man får sova.

Var ut och tog ut hästarna också då dom sovit inne pga regnet som kom igår och dom båda var blöta. Sen har lillan inget täcke så hon var blötast. Så dom fick komma in, något dom verkade gilla. Så jag fyllde på höhäcken och tog ut dom igen så nu är dom ute i detta fina väder och jag hoppas vi slipper regn nu.

Hundarna ska få köra lite sök idag och även gå en långpromenad i skogen hade jag tänkt, så dom får springa av sig energi. :)

Av Fru Lundgren - 23 november 2016 14:46

Jag tog på mig kläderna och skulle ut på gården med barnen. Men då fick jag ett sug att gå i skogen. Så jag lät Ängla få följa med själv ut och gå. Fick en chock då jag ser att typ hela skogen vi går vi är borta. Dom har avvärkat den. Hm?! Jag kände typ inte ens igen mig där jag gick och ändå har jag varit i den skogen i 20 år. Men allt blev så öppet och konstigt att jag kände inte alla igen mig.

Sen då jag kom hem så gömde jag godis ute på gården och lät dom andra hundarna få söka godis medan jag plockade hundskit. Vart mer en vad jag trott och ändå är jag inte klar ännu. Men ska ta resten i morgon. :)
Blir sen att ta en promenad med hundarna ikväll och hoppas att jag inte halkar då det pris typ överallt. Ska även försöka motionera Ettan och blir nog en sväng runt byn så slipper jag rida i mörkret.

Nu ska man njuta av tystheten en stund på soffan då både hundarna och barnen sover. Bara min man som river tappeter, så snart är även matsalen klar. :)

Av Fru Lundgren - 18 november 2016 12:07

Ja det sägs att tiden läker alla sår och jag vet inte om jag ska tro på det. Visst sorgen blir inte lika jobbig efter ett tag, men jag tror att det är för att man lär sig leva med sorgen och saknaden. Jag förlorade 3 djur på kort tid och fast jag visste att det skulle komma en dag då man skiljs så hade jag inte tänkt att det var just i år det skulle ske.
Campa och bebe lämnade mig 27/8-2016 och Pajsen kort där efter, 2/9-2016.
Vad som hände finns att läsa på mitt instagram konto. Men kan ändå ta det kort här.
Campa blev förändrad under sommaren och började göra utfall mot andra hundar, barnen, mannen och folk som kom hit. Visade sig vara en tumör och jag bestämde då att hon ska få somna in innan hon blir värre eller kanske till och med hugger någon.
Bebe fick kliande utslag på hela ryggen och vi behandlade detta, men han blev inte bättre. Det blev typ som stora brännsår på han och han skrek så for man rörde han.
Pajsen blev konstigt halt efter ett ridpass och det blev bara värre. Visade sig att han skadat sitt knä och ville inte alls belasta det.

Det kändes tungt, men jag tog valet att låta dom bli änglar då både jag och veterinär ansåg att det skulle vara bäst för dom. Så det fick bli så och jag har sen mått skit då sorgen varit stor och saknaden gjort ont i mig. Men jag vet att dom har det bra och att dom nu ej har ont eller är sjuk. Fast det är tungt så fortsätter livet och jag kan idag se tillbaka på det roliga vi haft, fast tårarna rinner varje gång.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
<<< November 2016 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv


Skapa flashcards