Att ha barn är bland det bästa jag valt att skaffa och jag ångrar inte det. Jag älskar mina barn och att se dom utvecklas och växa är roligt. Men ingen sa hur prövande det kan vara att vara förälder. Ibland får man testa sitt tålamod från morgon till kväll och man önskar där och då att man bara kunde lämna huset och dra. Man känner sig som väldens dummaste mamma och ALLT precis ALLT man gör är fel enligt barnen. Det räcker med att det inte fanns rätt yoghurt i kylen, flingorna råkade sjunka i mjölken eller man råkade smöra deras macka lite fel och framförallt får man inte blanda ihop maten på tallriken för då kan dom inte äta... listan med fel man som förälder gör kan göras LÅNG om man frågar barnen. Jag försöker alltid ha tålamod men ibland orkar jag inte längre. Man ryter ifrån och sen får man dåligt samvete och känner sig som en dålig mamma. Jag hör sällan (eller aldrig) någon annan som skriver eller pratar om detta. Pratar om hur man som mamma eller pappa brottas med att vara pedagogik och sen sitter ensamma och gråter tyst då barnen sover, för att man känner sig oduglig. Vi alla har gått igenom det och går igenom det. Men vi måste också inse att så länge vi gör det bästa för våra barn så är vi inte ensamma. Jag tror många föräldrar upplever just detta jag skrivit om, men det är jobbigt och rent ut sagt tabu att skriva eller prata om. Man får pekpinnar av andra föräldrar istället för att få en stöttande kram och någon som verkligen bryr sig. Att vara förälder är prövande från början till slut. Men försökt att ta vara på tiden ändå och njut av dom tillfällena då allt klaffar och barnen är glada. För jag tror inget barn är ständigt arg och sur på sina föräldrar. Så till er föräldrar som går igenom detta jag skrev om, vill jag skicka en stor kram och säga att ni är inte ensamma. Vi är många som går igenom samma sak. Att ha barn är att inte vilja missa en minut med dom, till att sen vilja sälja dom på blocket. Hihi. Men kärleken till våra barn är starka ändå och ett liv utan dom är inget vi vill.
Sprid kärlek och kramar istället för pekpinnar och påhopp.