Ligger just nu i soffan och kollar på familjen annorlunda som börjat. Min älskade man är uppe och nattar kotten. Min kropp börjar sakta men säkert arbeta med mig igen. Var ut idag med hjälp av min man och gav hästarna mat och vatten. Ska sen nu ikväll skutta ut och pussa på dom innan jag hoppar i sängen. Hoppas att man kan sova en hel natt nu. Min man börjar om att jobba i morgon och jag känner att jag får lite ångest. Att vara sjuk och ensam med kotten på 7 månader hela dagarna kan ta all ork ifrån en. Visst jag vet att han inte är svår. Är mer rädd om vad min kropp ska tycka att ha han hela dagen utan hjälp. Men men får sova så fort han stänger sina blåa ögon under dagen. Annars får jag nog ringa mamma och be dom ta han en stund så får jag sova.
Nej nu ska jag kolla vidare på tv. Hoppas ni där ute har en bra måndagkväll.

Max myser med våran älskade smilla.

Natten var allt annat en bra. Sprungit på toa typ hela tiden då magen bråkat. Man undrar ju vad detta kan vara.
Ligger nu uppe på övervåningen i soffan och kollar då min man städar ut några av dom tomma sovrummen.

Max ligger på golvet och leker och "läser" i en bok. Han är så grymt söt och han är det bästa som hänt mig. Utan han hade jag inte varit den jag är nu. Han får mig att må bra. Min busiga kotte.
Bjuder på en bild från frukosten med min familj. :)