Det skrivs nu överallt om dessa rasförbud sen de senaste attackerna där människor blivit bitna av hundar och det är inte små bett. Jag lider med alla dessa som blivit utsatta och jag lider med alla hundar för hur man öän vrider på det så anser jag att det är ägaren till hunden som brustit i sitt ägarskap. Det är tragiskt att detta händer och jag inte säga hur detta har hänt då jag inte vet något om varken hunden, ägaren eller hur hunden har levt. Men jag vet att regeringen pratar om att införa rasförbud och det kommer INTE att dra ner på dessa attacker då man helt enkelt kan ta och söka nya raser och bara rulla på igen i den onda cirkeln. Felet tror jag ligger i att många inte vet vad det har på andra sidan kopplet och vad hunden i fåga kräver mentalt för att må bra. Många ser sina hundar som bebisar och hundarna växer upp utan regler och då blir det fel. Precis som med barn som inte fått växa upp med regler så kan det bli fel då de blir äldre. Vilket är olyckligt. Jaag har ju schäfer och även fast jag ser mina hundar som en familjemedlem så har mina hundar regler så som mina barn har regler. Utan regler funkar det inte. Sen så måste man också vet avad för hund man har och vad för egenskaper hunden har för att man ska kunna ta hand om hunden på bästa sett. Många skaffar en valp för att den är söt eller statushöjande för att hunden är cool. Men det kan bli fel (kom ihåg att jag betonar att det KAN bli fel, det behöver inte bli fel men det kan bli fel) då man inte kanske vet hur mycket hunden kräver och det kan bli tokigt då hunden blir större och tyngre. Samma sak är ju att jag tycker vissa raser så som amstaff och dobberman är snygga men jag äger ingen. Varför? Jo för att jag anser just nu att jag med alla småbarn och lite tid kanske inte kan ge dessa hundar den mentala träningen så som de behöver för att trivas så där av känner jag att jag inte köper dessa hundar. Det är enbart för att jag känner att jag inte kan garantera att dessa hundar få det bra här just nu. Jag har haft amstaff tidigare och det är en fin hundras. Så hade fler tänkt sig för innan de skaffat en hund så kanske inte det blivit fel. Sen är det ju tråkigt att det är vissa raser som pekas ut, då jag i själva verket anser att det fortfarande är ägarna som brustit i tillsynen av sina hundar. Oavsett ras så har man brustit om det händer en olycka men självklart förstår jag ju att det skrivs mer om då stora hundar biter än då små biter, för de ger inte lika stor skada då de små biter.  

Jag ser ju stor skilland på hund och hund är i där jag bor. De med stora hundar går förbi och håller kopplet kort på sina hundar, men de med små hundar gå förbi med sina små hundar skällandes hysteriskt och hoppades i kopplet mot mina stora hundar och hade det varit mina hundar som gjorrt så mot de små hade folk ansett att mina hundar är farliga. Så varför får små hundar skälla och göra utfall mot andra hundar men är det en större ras så blir folk direkt sura på ägarna. Jag anser att hund som hund ska ändå uppfostras på ett bra sätt och inte göra utfall mot något. 

Det känns som om vi haft så tur tidigare med att barnen nästan aldrig varit sjuka. Under 2022 var de totalt sjuka och borta från skolan typ 8 gånger på hela året. Men nu hösten 2023 så har de varit sjuka väldigt mycket med snuva, hosta och feber. Så jag hade hoppats att detta år skulle bli ett friskt år, men nu har man en son här hemma som ligger med feber och är snorig. Så det är ju bara att hålla han hemma tills febern är borta och hoppas han blir frisk fort. Han missar ju så mycket från skolan då han är sjuk. Finns som inget att göra än att ge Alvedon och pyssla om honom så han blir frisk snart igen.

Idag är det bara 0 grader ute och snöar. Så det är mindre roligt väder ute. Men blir ändå att ta och gå en lång promenad med hundarna. Sen blir det även att ta en liten runda med hästarna. Troy ska bara gå promenader då han sträckt sig i bogmuskeln, men ska röra sig lite ändå för att inte bli stel. Så kanske tar Lillaan till ridbanan så hon får springa av sig mer energi.  

Jag älskar vintern, men då det blir kallare än -20 minus så blir det för kallt för mig. Jag fryser konstant och hur jag än klär mig så är det som om kylan sitter in i märgen på mig. Detta problem har jag haft i hela mitt vuxna liv. Så jag brukar allt ha varma kläder varje gång jag ska ut, även om jag bara ska ut och kasta soporna eller ge hästarna mat. Det handlar bara alltså om max 5 minuter och ändå drar jag på mig täckbyxor och vinterjacka för annars får jag aldrig upp värmen igen känns det som. Haha.
Fast det var -23 grader kallt mitt på dagen så ville barnen ut och leka så vi klädde på oss och gick ut ca 30 min så de fick leka och sen blev det för kallt och vi gick in, men det gör inget då vi ändå var ute i 30 min och fick frisk luft i lungorna och det skönaste var att solen var framme så det var helt underbart ute fast det var iskallt.
Hästarna fick komma in strax efter 21 idag fast de brukar vara ute till 23, men jag kände att i denna kyla är det trevligare att de får komma in och värma upp sig och få lite extra mat. Brukar alltid ge dem lite extra mat både inne och ute i hagen då det är såhär kallt för hästarna gör sig av med mer energi då och kan lättare börja frysa. Så man måste tänka på sina djur då det är såhär kallt. Jag är ju inte på några långra promenader med hundarna heller, utan enbart korta promenader. Ställde dock in promenaden då vi hade -37 grader sist vi hade kallt, men hundarna får ju ändå komma och på gården och springa runt. Men jag såg på dem sist det var så kallt att de fort fick ont i tassarna av kylan och ville in så det gäller att lyssna på djuren och sin magkänsla. Så nu står som sagt hästarna inne i stallet och har på sig stalltäcken och njuter av sitt hö och pellets.

Idag hade jag en trött liten kille (min minsta) och medan jag hans bror satt i soffan med honom så föll hans ögon igen så jag skyndade mig upp från soffan för klockan var bara 18.50 och skulle han somna på soffan så skulle jag inte kunna natta honom senare så jag skyndade att fixa vällingen, tog pyjamas, ny blöja och sprang upp till dubbelsängen med honom. Satte på ny blöja och pyjamas. Gav han vällingen och smorde hans exem på fötterna. Sen la jag honom i hans säng (han sover vid min sida av sängen) och han somnade direkt. Nu ligger han och sover gott medan hans syskon ser på film och äter popcorn och jag springer runt och lägger in all rentvättad tvätt i varje garderob. Måste städa hela huset och har lite ångest då det känns för mycket att städa. Vi har ju som varit sjuk sen före jul och sen har jag inte riktigt haft fokus på att städa bort allt småplock utan mer dammsugit och försökt tömma bort all tvätt. Fast min man hjälper till att städa så kryper det i kroppen och jag känner sådan sjukt prestationsångest över att det måste se så snyggt ut som möjligt då släkten kommer på söndag och har kalas för dottern som blir hela 6 år. Jag har alltid prestationsångest då det kommer hem folk för jag är så van att bli dömd med att det ibland är leksaker överallt och hundhår i tussar vid hörnen. Fast jag plockar ofta och dammsugar så är det svårt att hålla huset helt rent med 4 barn och 6 hundar. Sen är jag rädd att andra ska tycka det ser stökigt ut, fast det oftast inte är det. Men jag kan aldrig få det sådär snyggt som vissa har i sitt hem där allt är stilrent och elegant. Jag har för många djur för att kunna leva så. Sen tror jag min osäkerhet bottnar i att jag varit mobbad och det knäckte mig. Att få veta dagligen att man inte duger i 3 års tid tar ut sina spår.

Men i alla fall så städar vi som sagt för att min älskade dottern Milla blir ju hela 6 år på söndag. Helt otroligt om ni frågar mig. Det känns som om hon är lika liten som minstingen ( 1 år och 9 månader), men så liten är hon tydligen inte. Tiden springer iväg och det är både kul men skrämmande.

Nej nu ska jag fixa klart med tvätten.
Ha en trevlig kväll.

Vissa män är verkligen ett kapitel för sig. Det är som om de enbart ser oss kvinnor som villiga sexobjekt och att de i våra ögon är kungarna kung och vi trånar efter dem. Visar man sig vara pratglad och social som har lätt att skämta, skratta och bjuda på sig själv. Ja då raggar man på dessa män i deras ögon. Säger man rakt ut att man inte är intresserad av dem så påstår de att de kan se hur upphettsad och intresserad man är av dem. Fast man verkligen inte är det. De påstår sig kunna läsa av alla kvinnor och allt vi gör är tydligen för att väcka kåthet och behag för dessa män. Fast man sagt nej så är det som om dessa män ständigt ser detta nej som ett kanske eller rent ut sagt ett ja. De fattar inte att man enbart är trevlig för att man är så som person. Bara för att man klär sig i fina kläder, sminkar sig eller rör sig på sitt egna sätt så är det tydligen för att locka dessa män och skulle man säga till dem att de missuppfattar allt, så är man tydligen konstig och de påstår att man inte vågar släppa fram sina känslor till dem. Haha. Jag måste få skratta men jag tycker det är lite tråkigt att vissa män inte fattar ett Nej jag är INTE intresserad av dig. Pratar man runt med andra så har nästan alla kvinnor varit med om att detta hänt och många har upplevt obehag runt denna man då allt kvinnan gör får honom att se det sexuellt och att hon trånar efter honom. Så hur kan det då bli så fel? Jag anser att det är männen som inte ser det andra ser, de ser inte att man säger nej, utan de vill bara se de så som dom själva vill att det ska bli. Eller?

Nu ska jag inte säga att alla män är såhär. Det finns helt underbara män där ute som ser vi kvinnor som allt annat än sexobjekt och som faktiskt kan vara ens bästa vän och veta att det aldrig kommer att bli något mellan varandra.

Kommer till dotterns förskola och där står hennes kompis och väntar med glädje över att min dotter kommer. Ska just gå in och lämna dotterns väska och knappa in henne på datorn då en av pedagogerna kommer ut och säger att vi inte får gå in för de håller på att städa där inne då en annan unge spytt där inne. Jag bara tänker 'jaha och där får hela avdelningen magsjuka' samtidigt som jag känner hur man helt plötsligt mår illa. Hade gärna tagit mitt barn och sprungit tillbaka till bilen i panik. Men kan jag verkligen göra det då min dotter så gärna vill leka med sin vän som står vid oss och väntar på min dotter? Svår fråga. Jag vill inte ha magsjuka i familjen, men samtidigt kan ju syskonen från skolan dra hem det. Så jag lät min dotter få stanna där. Det får bära eller brista. Pedagogerna höll ju på att städa upp där inne medan alla barnen var ute, så har vi tur så blir ingen sjuk. Men sjukdomar finns det ju överallt och det går ju inte alltid att hålla sig ifrån dem.
Hur hade ni gjort i denna situation?

I morgon börjar det igen... Man måste stiga upp tidigt och fixa iväg barnen till skolan och förskolan igen. Om vi kommer vara trötta? Kommer vi vara stressade? Ja jag tror vi kommer vara både trötta och stressade och kanske till och med hunnit bli irriterade innan man sen lyckats få iväg alla till skolan. Första dagarna är alltid drygt då man ska komma tillbaka till rutinerna man tappat under lovet. Sen var ju barnen sjuka hela sista veckan så de hann tappa sina rutiner fortare. Men jag hoppas att det går bra i morgon och att man får iväg alla pigga, utvilade och glada. Sen att man kanske hämtar hem trötta barn som är sura och irriterade är en annan sak, men det hör till innan allt har hunnit lägga sig på plats igen. Känns dock som tiden springer iväg och snart står vi väl här och har sommarlov. Haha. Men det var inte riktigt sant för däremellan kommer påsken. Haha. Nu ska natta barnen och sen blir det att ta det lugnt på soffan med hundarna.

Önskar er alla en bra kväll.

Det är lite komiskt nu då man säger med lycka att det bara är -23 grader idag. Det har ju legat på kallare än -30 hela veckan och nu helt plötsligt känns det som om det är hopp om liv nu då det börjar bli lite varmare ute. Känns dock som om det inte behöver bli 6 grader varmt som SMHI säger att det ska bli till veckan. Men runt minus 10 och sol hade ju varit bättre. Då kan man göra saker ute utan att slippa frysa. Det blir skönare för djuren att det inte är svinkallt ute.