Direktlänk till inlägg 17 mars 2017

Gråta utan tårar och livets prövning.

Av Fru Lundgren - 17 mars 2017 10:12

Folk säger att prövning i livet är bra, för man blir stark av det. Men när inte prövningen blir bra, vad händer då?

Jag vill gråta och skrika, men finner ingen anledning till det. Visst jag har många anledningar men kroppen vill inte. Jag brukar alltid ha lätt för att prata om hur jag känner och tycker. Men just nu får jag inte fram ett ord och jag vet inte ens vad jag tycker. Jag är som bara avstängd och går på standby, jag gör det jag måste och skiter i resten. Jag vaknar upp med ett panikryck och stirrar mig runt i rummet med frågan 'Vad hände?' Som ekar i min skalle. Jag kan inte säga om jag drömt något eller vad som fick mig att vakna så. Allt är bara suddigt och oklart. Jag stänger in mig hemma, för rädslan att träffa någon är stor. Tänk om dom frågar hur man mår eller hur man har det? Kommer jag fullständigt bryta ihop då eller kan jag lugnt svarar på frågan? Frågan som inte ens jag vet svaret på..


Jag försöker se mina drömmar jag hade, men dom alla är suddiga och den vägen jag valt börjar sakta försvinna under mina fötter. Ändå går jag vidare, fumlar i mörkret och förtvivlan är stor att misslyckas. Jag skulle kunna byta väg och testa någon ny, men rädslan är större där att allt blir fel. Jag hatar förändring och vill ha stenkoll på allt, så har jag alltid varit. Men så känns det inte nu. Jag försöker men det är något som håller mig tillbaka..


Jag ler, skrattar och är glad då du ser mig. Men inom mig river ångesten och jag är rädd att såra och förstöra allt det fina. Jag är rädd att jag säger fel ord och du kommer vända dig om och gå. Jag stänger därför in mig och lever som en ensam varg. Jag flyr då mörkret blir för hotfullt och du ser mig sällan så svag som jag i själva verket är. Öppnar jag min mun är risken stor att dumma saker sägs, det är inget jag styr över. Jag försöker på alla sätt men då bägaren är full så rinner det över. Jag låter det gå ut över dom som älskar mig mest och jag blir kall och avstängd.

Jag vet att jag har tuffa val i livet att göra och då man står där själv är det tungt. Jag hatar mig själv med en allt annat och jag kan inte förstå vad fint alla ser. Själv ser jag inget alls förutom en trasig själ som stängts in i ett mörkt rum i hopp om att allt ändå blir bra. Men blir det bra??

Jag vill kunna vakna upp en morgon och känna mig lugn, harmonisk och trygg. Inte vakna upp och inse att det är bara en ny dag med nya tuffa utmaningar. Rädslan att kolla in på sms, bloggen, instagram eller annat är stort. Tänkt om någon skrivit något jobbigt igen, något som får mig att tvivla mer på mig själv. Att sitta på golvet i köket och gråta känns mer som en vardag. Jag är svag och rädd. Rädslan att jag gör allt fel och jag känner mig otillräcklig. Känns som om djuren och min familj förtjänar bättre en vad dom av mig kan få. Vem är jag? Jag som inte ens kan ha förmågan att göra saker jag måste, utan istället kollar film med barnen och känner mig som en dålig förälder. Jag gråter stilla då dom kryper upp i min famn och jag vaggar som lätt och stryker på deras ryggar. Är det min egna sorg jag vaggar eller är det för att barnen blir lugna?


Detta tog tid att skriva då allt bara snurrade i skallen och jag ber om ursäkt för att det ev blev rörigt i texten. Men att skriva direkt från skallen och tankarna kan vara svårt att få det fint. Tack för att du läste.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Fru Lundgren - Tisdag 19 mars 07:46

Varit hundvakt sen igår och det har gjort att man knappt sovit inatt då hunden saknat sina ägare och varit rastlös hela natten. Så man längtar nästan tills ikväll för då kan man sova en hel natt igen. Ont i ryggen har man också idag så denna dag börj...

Av Fru Lundgren - Måndag 18 mars 11:10

Har tvättat och ska nu starx dra fram dammsugaren igen och städa lite. Nu syns det att det är vår för schäfrarna håller på att släppa vinterpälsen och det syns inne. Man dammsugar varje dag och borstar hundarna och dagen efter så rullar det pälstussa...

Av Fru Lundgren - Onsdag 13 mars 21:17


På dagens promenad så såg vi 3 änder som simmade runt i bäcken. (Fick fundera vad de heter då jag alltid kallar dem för badankor. Haha) Men det heter änder. Men till funderingen då som jag fick är, kan inte dessa frysa då de simmar runt i vattnet som...

Av Fru Lundgren - Tisdag 12 mars 18:45

Idag då det endast var minstingen hemma då alla andra var på skola och förskola så passade jag och mannen på att gå en längre promenad idag med hundarna och minstingen. Vi fick även sällskap av min mamma som följde med och cyklade då hon har för ont ...

Av Fru Lundgren - Måndag 11 mars 18:17

Skrivit om texten flera gånger nu och sen raderat den. Hade tänkt att dela med mig av min dag men det finns delar av min dag som jag inte vet om jag ska dela med mig då jag inte vet om den andra personen vill att jag delar med av detta. Men min dag h...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv


Skapa flashcards