Fam Lundgren

Direktlänk till inlägg 17 mars 2017

Gråta utan tårar och livets prövning.

Av Elin - 17 mars 2017 10:12

Folk säger att prövning i livet är bra, för man blir stark av det. Men när inte prövningen blir bra, vad händer då?

Jag vill gråta och skrika, men finner ingen anledning till det. Visst jag har många anledningar men kroppen vill inte. Jag brukar alltid ha lätt för att prata om hur jag känner och tycker. Men just nu får jag inte fram ett ord och jag vet inte ens vad jag tycker. Jag är som bara avstängd och går på standby, jag gör det jag måste och skiter i resten. Jag vaknar upp med ett panikryck och stirrar mig runt i rummet med frågan 'Vad hände?' Som ekar i min skalle. Jag kan inte säga om jag drömt något eller vad som fick mig att vakna så. Allt är bara suddigt och oklart. Jag stänger in mig hemma, för rädslan att träffa någon är stor. Tänk om dom frågar hur man mår eller hur man har det? Kommer jag fullständigt bryta ihop då eller kan jag lugnt svarar på frågan? Frågan som inte ens jag vet svaret på..


Jag försöker se mina drömmar jag hade, men dom alla är suddiga och den vägen jag valt börjar sakta försvinna under mina fötter. Ändå går jag vidare, fumlar i mörkret och förtvivlan är stor att misslyckas. Jag skulle kunna byta väg och testa någon ny, men rädslan är större där att allt blir fel. Jag hatar förändring och vill ha stenkoll på allt, så har jag alltid varit. Men så känns det inte nu. Jag försöker men det är något som håller mig tillbaka..


Jag ler, skrattar och är glad då du ser mig. Men inom mig river ångesten och jag är rädd att såra och förstöra allt det fina. Jag är rädd att jag säger fel ord och du kommer vända dig om och gå. Jag stänger därför in mig och lever som en ensam varg. Jag flyr då mörkret blir för hotfullt och du ser mig sällan så svag som jag i själva verket är. Öppnar jag min mun är risken stor att dumma saker sägs, det är inget jag styr över. Jag försöker på alla sätt men då bägaren är full så rinner det över. Jag låter det gå ut över dom som älskar mig mest och jag blir kall och avstängd.

Jag vet att jag har tuffa val i livet att göra och då man står där själv är det tungt. Jag hatar mig själv med en allt annat och jag kan inte förstå vad fint alla ser. Själv ser jag inget alls förutom en trasig själ som stängts in i ett mörkt rum i hopp om att allt ändå blir bra. Men blir det bra??

Jag vill kunna vakna upp en morgon och känna mig lugn, harmonisk och trygg. Inte vakna upp och inse att det är bara en ny dag med nya tuffa utmaningar. Rädslan att kolla in på sms, bloggen, instagram eller annat är stort. Tänkt om någon skrivit något jobbigt igen, något som får mig att tvivla mer på mig själv. Att sitta på golvet i köket och gråta känns mer som en vardag. Jag är svag och rädd. Rädslan att jag gör allt fel och jag känner mig otillräcklig. Känns som om djuren och min familj förtjänar bättre en vad dom av mig kan få. Vem är jag? Jag som inte ens kan ha förmågan att göra saker jag måste, utan istället kollar film med barnen och känner mig som en dålig förälder. Jag gråter stilla då dom kryper upp i min famn och jag vaggar som lätt och stryker på deras ryggar. Är det min egna sorg jag vaggar eller är det för att barnen blir lugna?


Detta tog tid att skriva då allt bara snurrade i skallen och jag ber om ursäkt för att det ev blev rörigt i texten. Men att skriva direkt från skallen och tankarna kan vara svårt att få det fint. Tack för att du läste.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Elin - Torsdag 18 okt 11:15

Ja som rubriken lyder så tror jag verkligen inte att vi kommer bli av med denna förkylning. Den vill som inte alls ge sig. Milla började igår hosta lite släm och sen inatt så började även max att hosta så jag har vaknat flera gånger då han hostat för...

Av Elin - Söndag 7 okt 11:21

Jag vill önska er alla en bra söndag och hoppas ni kan njuta av detta fina väder. Vi har sol och härligt väder ute, sådär lite höstkallt och skönt. MEN då ligger man inne på soffan och fryser, är täppt i näsan och har jätte ont i halsen. Så detta var...

Av Elin - Lördag 6 okt 10:51

Visst har man hört att folk skrivit om det i tidningar och sådant. Men jag har aldrig varit med om det själv. Men igår hände det...! Jag hade sett en annons på en hund (tänker inte nämna ras pga personskäl), men i alla fall så såg jag en annons på hu...

Av Elin - Tisdag 2 okt 16:12

Idag vaknade vi alla med ett ryck och klockan var 08.00! Vi hade försovit oss och skulle nu varit klara med att äta frukost. Så upp med alla barnen och ställa fram frukost. Kasta ut hundarna och ut för att ge hästarna mat. Kommer in och då är grabbar...

Av Elin - Måndag 1 okt 22:25

Ja jag har som säkert många av er andra sett Barncancergalan på tv5 nu ikväll. Jag kan säga att det kom lite tårar ibland och jag känner att denna jävla sjukdom är så grym att jag inte ens vill ge den till min värsta fiende. Jag lider med alla föräld...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Fam Lundgren med Blogkeen
Följ Fam Lundgren med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se