Idag är det 100 dagar sen jag klappade hennes hals en sista gång, lät mina händer smeka den där fina fuxfärgen och hur jag lätt pillade med hennes pannlugg medan hon sakta vart tröttare och tröttare. Jag minns hur mina tårar rann och hur hela jag bara ville spy. Jag skakade och grät där jag stod. Jag stod bara sekunderna inför att för sista gången få känna hennes varma päls under min hand. Jag hade tagit ett svårt beslut, ett beslut som alla djurägare aldrig och då menar jag aldrig, vill ta! Ingen vill ta det där jobbiga beslutet om att skiljas från sin vän och låta dom bli änglar på dom evigt gröna. Jag har tyvärr gjort det många gånger då mina djur varit sjuka och jag inget mer kan göra än att ge dom friheten. Men ändå kommer man aldrig vänja sig och det är lika tungt och jobbigt varje gång. Man vill inte men man vet att man måste. Man måste göra det för deras skull. För det är ju det viktigaste i mina ögon. Att djuren ska slippa lida.
Jag saknar Ettan så otroligt mycket. Hon lärde mig vara den jag är. Vi båda var vilsna och rädda då vi träffades. Men vi lärde oss att tillsammans bli starka och jag tackar henne för dom fina åren jag fick med henne.
Hon har det bra där uppe och slipper ha ont. Nu slipper jag må dåligt över att se henne ha ont. Men jag saknar att galoppera fram i skogen på henne och busa. Samt att få känna hur hon dansade fram på ridbanan. Jag saknar att sitta på hennes rygg och se henne vilda man flyga runt och hennes små fina öron spetsade. För det var dom jämt. Men jag lovade henne att ge henne sina vingar så hon kan bli lycklig. Jag är idag glad att hon lärde Troy att hitta sin plats här i livet. Tack älskade Ettan för allt du gav oss.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Godmorgon bloggen. Sitter nu vid köksbordet och myser med hundarna som är taggade på att gå en lunchpromenad strax. De har sina rutiner och vet som när man ska gå oavsett hur man gör så vet de som vad klockan är. Solen lyser, himlen är helt blå och f...

Fredag kväll, sitter i soffan med mannen och hundarna. Barnen sover gott i sina sängar och tystnaden som sprider sig i huset är sådär jobbigt tyst att man nästan får ont i huvudet då tystnaden är som tryckande. Brukar bli så då barnen somnat och huse...

Solen skiner och det är över 18 grader varmt idag. Vi började ju morgonen att äta frukost ute på altanen, fast jag hade ont i nacken och att migränen hotade att komma. Men barnen ville äta frukost ute så vi gjorde det då. Sen satt jag och hundarna på...

Sov skit natten till igår och inatt har man sovit så hårt att man istället vaknar med ont i nacken och snudd på migrän. Suck! Varför kunde man inte bara få vakna utvilad och pigg? Blir att kasta i sig lite kaffe och hoppas att man inte får ångest som...

Fredag idag, solen skiner och jag har städat huset (dammsuga och skurat golven) samtidigt som man tar hand om barnen och är hundvakt. Det är ju bara Rufus som kom igen en stund, så det är lite hans fel att jag städar huset idag.. Han blev så glad att...