Jag steg upp vid 7 idag för att släppa ut hästarna som sovit inne inatt pga vädret som både snöar och regnar om varanat så hästarna var både blöta och kalla. Så dom fick igår komma in för att värma sig och sova inne. Men i alla fall så fixade jag djuren på morgonen, skickade Max till skolan och tog en dusch innan Matheus vaknade. Allt detta för att Milla idag ska till BVC och ta vaccin och mäta/vägas. Men nu ringde dom från BVC och säger att dom är sjuka så det blir inget idag, så här har man duschat och fixat till sig för att sen få höra att man gjort allt i onödan. Haha. Man blir lite rubbad i planerna nu då det ändras såhär. Men det gör inget för då hinner jag vara mer i stallet idag, något jag kanske inte skulle ha hunnit annars. Så man får se det från den ljusa sidan och nu kan man lägga fokus på att fortsätta städa och fixa hemma utan att skynda sig för att man hade en tid att passa. Började att städa övervåningen igår och blev inte helt klar så ska ta resten idag. Samt att man ska ut och motionera hästarna. Funderar om att köra dom för då kan hundarna följa med och springa vid vagnen.

Nu ska man äta frukost med barnen. Milian är hemma idag då han har feber, så det är enbart Max som fattas här hemma idag.

Önskar er alla en bra måndag =)

Idag blir älskade Milla hela 5 år och det känns så overkligt att hon redan är så stor. Idag är det kalas för henne också med släkten. Idag på morgonen blev det som vanligt frukost på sängen och vi alla sjöng för Milla. Sen fick hon lite paket och hade hon inte varit intresserad av sitt paket hade jag själv lekt med det. Önskar att detta fanns även då jag var liten. För jag älsakde att leka med hästar då jag var liten. Detta stora stallet hade jag köpt som hon fick av oss och även tillbehören. (bilderna blev lite suddiga då jag laddade upp dom) 

Nu kan man säga att det är kaos i trafiken här uppe i Norrland då trafikverket går ut och rödmarkerar vissa vägar pga snödrev, hårda vindar, risk för halka och snörök. Vi i Norrland är ju som ändå vana vid mycket men det är lite illa då vägarna blir röda på kartan. Då bör man stanna hemma och inte fara ut i trafiken. Så jag ska lägga mig på soffan och ta det lugnt istället. Men ska före det ut en stund med hundarna så dom får springa och leka i snön eller ja jag hoppas kunna ta mig ut med barnvagnen annars blir det jobbigt och hundarna får vänta en stund tills mannen kommer hem och kan ta barnen medan jag går ut. Sen ska man skotta gården också då det är ca 15 snö ute nu och man ser inte att vi skottade gården i förrgår. Funderar sen om man ska longera hästarna på ridbanan så dom får jogga i snön. Det är ju som perfekt träning för dom att bygga muskler och göra sig av med energi.

Hoppas ni alla har en bra söndag.
Det var tänkt att man skulle på kalas idag, men fick feber på fredag och vågade inte fara idag fast jag enbart hade feber på fredagen.

Det sägs att tiden läker alla sår. Men jag vet inte om den gör det, det är nog mer så att med tiden lär man sig leva med saknaden och sorgen blir mindre jobbig. I alla fall är det så för mig. Jag tycket det är sjukt jobbigt då mian djur blir sjuka eller gamla så man måste skiljas från dom, det är inget lätt beslut att ta då man står där och inser att det ända man nu kan göra för djuret är att låta den somna in och få slippa allt det jobbiga som plågar den. Fast jag haft så sjukt många djur så kan jag säga att man stått där vid deras sida tills sista andetaget och avsett om man gjort det 1 gång eller 100 gånger så tycker jag att det är lika jobbigt varje gång fast man vet att detta är det bästa för djuret så vill man ändå helst inte att dom ska lämna mig. Jag älskar mina djur över allt annat och dom betyder lika mycket för mig som mina barn gör. Så att skiljas från mina djur är så sjukt jobbigt. Jag har tyvärr nyligen fått skiljas från en av mina hundar och det var allt annat än kul. Många av er som följt mig på Instagram har säkert upptäck att det saknas en hund bland mina bilder och filmer. Sanningen är den att den 3 december tvingades jag fatta det jobbiga beslutet och låta en av mina hundar somna in pga återkommande sjukdom. Jag gjorde allt men tillslut kände jag att detta är inte rättvist. Hon ska inte tvingas ha ont och må dåligt för att jag älskar henne. Så jag lät henne somna in och det var tufft. Det är fortfarande tufft och jag har svårt att prata om det då jag saknar henne så sjukt mycket. Jag hade så gärna haft kvar henne då jag vet att hon var en sådan sjukt fin hund, men hon hann aldrig blomma ut och visa hur fin hon var. Jag gjorde detta för hennes skull och fast jag tycker det är så sjukt jobbigt så måste jag göra det som är bäst för henne och detta var bäst för henne. Nu slipper hon ha ont och jag slipper se hur hon biter ihop och ändå försöker hänga med på allt fast jag vet att hon inte mår bra. 

Jag visste inte vad jag skulle skriva eller om jag ens skulle skriva detta för jag orkar inte få en massa frågor och folk som lägger sig i. Jag tycker inte det är kul att ta bort ett djur, men ibland måste man för djurets bästa. 

Älskade Freja du är saknad här hos oss och jag har gråtit varje gpng jag tänkt på dig. Det var inte såhär detta skulle sluta, du skulle ju vara här tills du blev gammal och grå. Sov så gott min älskling 3/12-2022

Nytt år, nya tag! Ja varför säger man så? Det är som att säga att detta året ska bli mitt år. Ja men alla andra åren då?alla år är väl ditt år eller ligger man bara i dvala och inväntar att något magiskt ska hända? Inget kan hända om man inte jobbar för att nå dit man vill och visst det låter ju drygt att säga så, men framgångar serveras inte på guldfat. Man måste jobba hårt för att nå dit och alla som säger att man fått allt serverat på ett guldfat, har ju inte sätt att man verkligen kämpat och till och med tvingat göra uppoffringar efter vägen för att nå dit man vill. Man har kämpat och det har nog smakat blod en och annan gång och man har bestämt att ge upp, men ändå reser man sig och fortsätter framåt. Sen blir det ju surt då man tagit sig igenom allt och folk säger att man knappt har ansträngt sig. Suck!
Men i alla fall så hoppas jag att ni alla där ute haft en bra start på detta året och ni fått hålla er friska och pigga, har ni varit sjuka hittills i år så hoppas jag att ni snart blir friska och kan göra något kul. Själv har man haft en bra start och allt rullar på utan problem, men man kanske inte ska säga så för då kommer det väl hända något skit. Haha. Men alla vi är friska och djuren också, så jag hoppas verkligen det får fortsätta såhär. Jag har inga nyårslöften eller så, utan jag känner mig nöjd och tacksam över hur jag lever och tänker bara fortsätta leva så som jag alltid gjort med min familj och djuren omgiven av nära och kära.

Nu är det endast 2 dagar kvar av detta år. 2022 har varit en år fullt av både med och motgångar. Vissa motgångar har varit tuffa och andra har man mest kunnat kliva över och gå vidare. Sen var ju största höjdpunkten i år att älskade Matheus kom till världen och jag blev mamma till 4 underbara barn. Jag hoppas att 2023 blir ett bra år och att krig och svindyra priser försvinner så man kan börja leva ett normalt liv igen.
Har ni några nyårslöften?
Jag har inga då jag anser att man behöver inte det för sätter man för höga löften blir man bara besviken.

Klockan är nu då jag börjar skriva detta inlägg 00.25 torsdagen den 29 december. Jag ligger under täcket i sängen och lyssnar på minstingens små andetag då han sover så gott i sin säng här vid min sida. Jag har just kollat till de andra barnen och dom sover också så gott i sina sängar. Jag ligger nu i mörkret och känner bara en så otroligt tacksamhet över hur lyckligt lottad jag är som har så otroligt fina barn, ett fint hus, många djur, en underbar man och omgiven av släkt och vänner som tycker om mig. Jag är tacksam över att kunna leva så som jag gör och jag tror att många människor lever på sina liv så mycket med fokus på att ta sig framåt att dom kanske inte stannar upp och känner sig tacksamma över det dom har istället för allt dom jagar. Låter kanske klyschigt, men jag känner så ibland. Det är inte alla som har det så bra som många av oss människor har det och allt kan vända på en sekund. Så det gäller att ta vara på stunden och ögonblicken för dom kommer kanske aldrig igen. Njuta av här och nu och släppa stressen, pressen eller vad det nu är som man gör och bara stanna upp och känna sig tacksam. Jag är tacksam som har fått mina 4 barn med min man och att se dom växa upp och utforska världen varje dag med nya saker. Att se dom gå från bebis till att bli en egen liten person med egen vilja och identitet. Jag älskar dom alla lika mycket och fast dom alla är så lika varandra så dom ändå så olika i personligheten. Jag är tacksam som också har en sådan fin man som jag har och utom honom skulle jag inte klara mig. Jag och han är som gjorda för varandra och det är härligt att ha någon som älskar mig fast jag vissa dagar ser ut som om något katten släpat in efter alldeles för få timmars sömn då barnen hållit mig vakna. Man står där i köket med kaffekoppen i handen och känner sig mer död än levande och blir helt varm i kroppen av att veta att man ändå är älskad om omtyckt av sin familj.

Men nu springer klockan iväg här och jag måste försöka sova innan minstingen vaknar och behöver mat.


Vad är du som läser detta tacksam över i ditt liv?

Lyckats överanstränga min handled där jag är skadad sen tidigare så just nu vrider man i smärta och jag har knappt kunna sova pga detta. Hatar detta verkligen! Jag vet inte ens vad jag gjort denna gång och jag brukar vara försiktig så man inte gör sig illa. Så nu blir det att ta det lugnt, kyla handleden/tummen och sätta på skydd. Blir att motionera hästarna mer från marken då jag lättare kan använda andra handen då samt att hårdare passen får man köra dom med vagnen istället. Men ändå sjukt jobbigt att ha ont!