Ja som rubriken lyder så har vi varit inne i stort sett hela denna dag. Max har blivit lite röd på axlarna av solen så jag bestämde att hålla dom inne till på eftermiddagen.
Just efter frukosten ringde Kaj och hörde om Max ville åka traktor. Han var här i byn och skulle fara till en bonde bortanför oss och lämna lite plast. Så på med kläder på barnen och mig. In i traktorn, något Max älskade och åka till bonden. Max fick "köra" traktorn. Haha. Där hos bonden fick även barnen klappa på kalvarna och sen vart det hem igen.
Kastade en övertrött Milian i sängen och sen fortsatte städandet lite. En diskmaskin är "gjord", alla hundfiltar tvättade och så städat upp hela huset. I morgon ska det dammtorkas också och sen lär jag få dammsuga upp all hundhår igen innan golven ska skuras. Men det kan jag fixa då barnen sover.

Mannen kom hem vid middagstid och hjälpte mig att ta barnen så jag kunde fixa klart det sista av städandet. Sen blev det middag och efter middagen ville Max ut och leka, något han även fick göra. Han öppnade upp sin sandlåda och satt där och lekte så gulligt. Sen kom Max in och vi gav dom välling. Efter det gjorde jag något jag aldrig trodde jag skulle våga...

Jag började prata med Max om att klippa sig lite, han hade så långt hår och blev svettig så fort han gjorde något. Så...

Jag rakade han kort. Håret är inte 10-15 cm längre, det är 1,3 centimer. Men han blev ändå snygg i det och ser ut att vara mycket äldre nu. Får låta han spara ut håret sen i vinter om han vill det.

Nattade barnen och så väntade stallet. Tog en härlig promenad med hästarna och Pajsen fick gå lös i skogen. Han tyckte det var grymt kul och kanske lite för kul då han travade iväg en gång och stannade några meter fram och väntade på oss. Söta killen. Haha.

Nu väntar sängen och om inte värmen tar död på mig i morgon så väntar en promenad med hundarna. Dom har bara kört spår på gräsmattan nu pga värmen. Men spår är ju också bra för dom. :)

Folk runt mig säger jämt att jag är så fin, så duktig, så snäll och ja alltid SÅ perfekt!! Och speciellt om jag säger att jag tycker illa om min kropp. Att jag vantrivs med mina försmå bröst och att jag tycker det är jobbigt att leta kläder då jag är så smal så sitter jeansen antingen perfekt i midjan, men för korta i benen eller tvärt om..! Varför måste jag alltid vara så perfekt?! Jag hatar att städa, laga mat och jag har alltid kaos runt mig. Jag vill inte vara perfekt. Jag vill kunna hata saker runt mig och jag vill kunna störa mig på min kropp utan att alltid höra hur fin och underbar jag är. Jag har inget välstädat hus och vet ni varför? Jo för jag orkar inte lägga ned flera timmar per dag för att städa då jag kan ta dom timmarna och sitta i en sandlåda med barnen och leka. Vad tror ni barnen mest uppskattar? Att sitta inne framför tv hela dagarna medan mamma städar eller att vara ute hela dagen och leka för att sen kanske vara i ett hus med damm i hörnen och kaos bland kläder och skor i hallen eller att gårdagens disk står kvar på bänken. Vilket tror ni dom väljer? Jag vet att dom uppskattar att vara ute och jag ser på dom att dom trivs då jag lägger tid på att vara med dom. Innan man fick barn så var huset alltid fint, men nu lägger jag tiden på barnen och djuren. Det är mitt val och inget jag skäms över. Kommer ni hem hit och det är ostädat, så synd för er att ni missade dagen jag städade och akta så ni inte kliver på leksakerna. Men såhär bor vi och skulle jag lägga mer tid på att städa, så skulle jag tvingas ta tid från barnen eller djuren. Något jag inte känner att jag vill. Visst jag sitter hemma hela dagarna, men se det såhär. Varje dag min man jobbar så "jobbar" jag ju hemma med att ha barnen på heltid att ta hand om. Det är blöjbyte, lekar, lunch, sova middag och ja vidare. Jag kan inte säga att ni tar jag ledigt resten av dagen och far hem. En semester för mig finns inte och helg vad är det?! För mig är alla dagar jobb och måsten som ska hinnas med innan kvällen. Så ja jag har dagar då jag bara vill gråta och ligga på soffan. Då jag kliver över högar med tvätt och tänker "jag tar det i morgon". Men sådan är jag och mina barn tackar mig för att jag gärna är med dom istället för att göra alla måsten och tråkiga sysslor. Det är ju inte dom som väljer om jag ska städa en hel dag, det är ju jag som gör det och jag kan ju städa en stund varje dag för att slippa kaoset efter dag tre som ostädat. Visst jag gör det ibland, men jag måste ju komma ihåg att leva också. För ingen kommer tacka mig då jag ligger utbränd och orkeslös.

Ja vart tar tiden vägen???!! Idag är det redan 1 juni och visst det är skönt att sommaren nu är här, men det går lite för fort.

Jag har hamnat i en svacka nu då jag inte orkar göra något. Jag vet att jag har mycket som måste göras, men det är inte kul längre. Jag funderar till och med att skicka bort hästarna. Jag har känt en tid nu att jag tappar mer och mer intresse för dom, något som jag varken vill eller tycker är kul. Men jag vet inte hur jag ska göra för att inte tappa det?! Jag skulle vilja ta en paus från hästarna. Men efter allt strul jag har tidigare med Medryttare/fodervärd så känns det inte rätt mot hästarna. Ettan är ju knepig och att hitta någon som kan ta henne, kan vara svårt.
Så jag funderar om att ev ta den hårda vägen och låta dom följas vidare till det evigt gröna. Där vet jag att dom kommer ha det bästa hem dom kan få.