Mina tårar bara rinner och min rygg värker. Jag har aldrig gråtit så mycket då jag avslutat ett pass på någon häst. Min älskade vän du betyder så mycket för mig.

Jag hade bara tänkt rida ett lugnt pass på banan med ettan idag då min rygg är helt död sen jag i onsdag red min kompis häst som kastar lite med skallen. Men ja passet idag blev allt annat en lugnt och min rygg ville bara lämna min kropp. Jag började som vanligt att försöka få henne i en låg form och vara mjuk och ställbar på volterna. Vi har har fokus på detta under hela inridningen som snart är 2 år. Så jag har börjat känna att ettan blivit mer "off" och orkar inte lyssna på mig då hon mest springer runt på banan och hela hennes kropp och humör skriker 'TRÅKIGT'. Så idag efter att jag börjat rida och kände att hon tryckte på off-knappen. Så kände jag bara 'nej fan nu ställer jag upp ett hinder och så hoppar vi'. Sagt och gjort. Satte direkt upp hindret på 50 cm som jag vet att hon klarar. Och då jag dom första gångerna red mot hindret var hon fortfarande 'off' och började parera framför hindret och viste inte vart hon skulle. Visade lugn att vi skulle ta hindret och la skänklarna mot henne. Efter några skutt i båda varven så blev hon pigg och fick en härlig luftig galopp med bra motor. La upp till 60 cm och då taggade hon till lite mer. Rullade på det hindret några gånger åt båda hållen och höjde sen till 70 cm. Å gud vilken taggad häst jag fick. Nu bjöd hon på bra och låg på framåt utan att bli hårt eller tung i munnen. Hon hoppade luftigt och fint. Landade bra och tog bra språng. Höjde till 80 cm och första gången rev hon. Andra gången la jag på skänklarna då vi närmade oss hindret och då sköt hon ifrån och tog ett grymt luftigt och fint språng. Rullade på 80 cm några gånger i båda varven och sen gav jag mig. Tårarna av lycka sprutade och jag bara kände att här har vi nu hittat rätt. Dressyren för oss båda är tråkig men här i hoppningen brinner bådas intressen och vi båda blir livliga och glada av att hoppa. Så nu har vi hittat rätt. Nu ska vi börja hålla fokus mer på hoppningen.

Hindret ser jätte litet ut men mätade det och de ligger på denna bild på 80 cm som vi idag hoppade. Alltså bilden är från idag. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har verkligen inte haft varken tid eller ork att sitta här och blogga denna månad. Allt har varit tufft och tungt. Då man trodde att allt var guld och gröna skogar så vände allt på en femöring och jag har mått sjukt dåligt med ångest som gjort at...

Det måste ju nästan vara min mans fel att det kom närmare 35 cm snö i helgen. Han sålde sin skoter förra veckan och tog bort plogen på fyrhjulingen då han ansåg att skotersäsongen är över då allt bara blivit hårt och går ej att köra i och gården hade...

Inatt sov jag som ett barn. Minns knappt att jag la mig och så 8 timmar senare ringde min väckarklocka. Sjukt skönt att få sova en hel natt igen. Man inser först nu hur bortskämd man är att få sova mycket, då man inte fått sova som man brukar. Att va...

Varit hundvakt sen igår och det har gjort att man knappt sovit inatt då hunden saknat sina ägare och varit rastlös hela natten. Så man längtar nästan tills ikväll för då kan man sova en hel natt igen. Ont i ryggen har man också idag så denna dag börj...

Har tvättat och ska nu starx dra fram dammsugaren igen och städa lite. Nu syns det att det är vår för schäfrarna håller på att släppa vinterpälsen och det syns inne. Man dammsugar varje dag och borstar hundarna och dagen efter så rullar det pälstussa...